French 1848-1903 Paul Gauguin Art Locations (born June 7, 1848, Paris, France ?? died May 8, 1903, Atuona, Hiva Oa, Marquesas Islands, French Polynesia) French painter, sculptor, and printmaker. He spent his childhood in Lima (his mother was a Peruvian Creole). From c. 1872 to 1883 he was a successful stockbroker in Paris. He met Camille Pissarro about 1875, and he exhibited several times with the Impressionists. Disillusioned with bourgeois materialism, in 1886 he moved to Pont-Aven, Brittany, where he became the central figure of a group of artists known as the Pont-Aven school. Gauguin coined the term Synthetism to describe his style during this period, referring to the synthesis of his paintings formal elements with the idea or emotion they conveyed. Late in October 1888 Gauguin traveled to Arles, in the south of France, to stay with Vincent van Gogh. The style of the two men work from this period has been classified as Post-Impressionist because it shows an individual, personal development of Impressionism use of colour, brushstroke, and nontraditional subject matter. Increasingly focused on rejecting the materialism of contemporary culture in favour of a more spiritual, unfettered lifestyle, in 1891 he moved to Tahiti. His works became open protests against materialism. He was an influential innovator; Fauvism owed much to his use of colour, and he inspired Pablo Picasso and the development of Cubism.   Related Paintings of Paul Gauguin :. | Day of worship | Picasso Street Garden | Dancing girl | The Orana Maria | Ia Orana Maria |
Related Artists:
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
Charles-Francois de la Croix
1700-1782 Romanticism French
CARDUCHO, Vicente
(b. 1576, Florence, d. 1638, Madrid Painter and theorist, brother of Bartolom Carducho. He became a prolific painter for both the church and the court in Castile, adapting a late 16th-century Italianate style, introduced into Spain in the 1580s, to Spanish themes and settings. After his death this style was superseded in monastic programmes by Zurbarn's pietistic simplicity and in altarpieces and devotional painting by the elegant compositions of van Dyck and Rubens, while Velezquez was unrivalled as a portrait painter. Of more enduring influence than Vicente's paintings, however, was his Dielogos de la pintura (Madrid, 1633), an erudite defence of painting as a noble pursuit and of the artist as a learned humanist. While painters in Spain struggled until the 18th century to attain freedom from artisanship, the Dielogos featured significantly in 17th-century efforts to achieve that goal,